Inget för den lättsamme

Så kom det sig en dag när jag tyckte att det var dags att fundera på att återvända till en plats jag är bekant med. Vi får se hur det går med den saken. Återvändandet alltså. 
 
Jag har tänkt så länge "att skulle bli så mycket enklare om jag bara..."
Men det blir aldrig så. Och det kanske låter sorgligt, men det är det inte alls. Det handlar om att jag inte tar itu med det verkliga problemet. Jag skapade en ny blogg för att jag tänkte att det skulle göra det lättare att börja skriva igen, men det enda som hände var att jag inte skrev där heller. Och sen kom jag på att jag ändå inte hade lust att berätta allting som händer för alla andra som inte är min närmsta omgivning. 
 
Jag skriver mycket. Massor. Lite varje dag faktiskt. En dag kommer någon att få läsa något utav allt jag skriver på. Idag får någon läsa det här. 
 
En sak är säker iallafall. Jag kommer aldrig kunna börja blogga med hjärtat igen och inte skriva det som kommer spontant. Så jag tänker inte erbjuda ett smörgåsbord av polerade texter och vackra bilder som jag gjort förr. Jag har en annan riktning nu och den har ett annat värde. Ett mer sanningsenligt.
 
Allt blir som det ska. Jag skriver när jag skriver.
 
 
Dagbok | | Kommentera |
Upp