Lätt är inte livet, nej.
Brukar ofta önska att livet var lättare än det är. Det vore ju så mycket roligare om man slapp handskas med en massa strunt som man helst vill sopa under mattan. Men det funkar inte så. Inte längre iallafall. Och dessutom tror jag inte att det vore så jävla bra om allting hamnade under mattan, då kommer någon och snubblar över det sen.
"Oops, förlåt mig det var inte meningen. -- VAD FAN SYSSLAR DU MED? Sluta jävlas!"
Och sen så rullar allting på och värsta konflikten blossar upp och ryker en i ansiktet. Det är ju bara irriterande, så det förstår jag om folk blir arga för. Jag tycker inte heller om rök. Inte eld heller för den delen.
Sen kan jag också tänka på saker som att det är oftast de minsta sakerna som gör att allting börjar. Det är bara en liten detalj eller ett beslut som skiljer mellan kaos och ordning. Bra och dåligt. Liv eller död. Blir så arg ibland. Och tankfull. Idag är jag mest de sistnämnda.
Fast jag har iallafall beslutat mig för att jag borde göra saker som inte får mig att må dåligt. Det är väl en bra grej? Sen tycker jag nog att det kan vara rätt skönt när folk är optimistiska. Det vill jag också vara.