phelicias

Åh vad jag är trött på det här nu. Precis i den här stunden sitter jag och känner mig så himla obekväm. Vad håller jag på med? Vad gör jag med mitt liv? VAR ÄR JAG PÅVÄG?

 

Framåt är jag påväg. Men åt vilket håll? Jag känner mig så lycklig vissa stunder, andra känner jag mig så himla konstig. Som att huden inte riktigt passar. Jag har så lätt för att sockra alla ord och alla meningar, för jag vet att folk inte uppskattar sanning som de borde.

 

Men vet ni vad jag vill bli? Innerst inne och mest av allt på denna jord? Om jag får bestämma helt själv och göra precis som jag vill - vet ni vad jag vill bli då?

 

Författare. Och därefter konstnär.

Det känns så rätt i hjärtat, som att skinnet faktiskt passar precis som det ska när jag tänker dessa ord. Hur skulle mitt liv vara om jag blev författare? Troligtvis fullt av ord, läsning, smattrande tangenter och ännu mer snubblande på mina egna tankar. Men det är precis vad jag behöver. Precis vad jag är gjord av.

Vad skulle mitt innehålla som konstnär? Färgblandning, papper, spretiga penslar och kladd utan dess like. Exakt vad jag vill ha.

 

Exakt vad jag vill ha. Oumbärlig press och euforisk lycka i en helt fantastisk blandning kallad livet. Mitt liv.