phelicias

Fredag. En vecka och ännu en dag i det nya landet. Idag ligger jag dock hemma i sängen för att min mage bråkar så jävligt. Jag håller seriöst på att bli tokig! Och inatt drömde jag bisarra mardrömmar. "YAY". Jag vill nästan beskriva dom för er, men jag vet inte om det vore så bra varken för er eller för mig själv. Jag blir typ gråtfärdig när jag tänker på det så nu lämnar vi det.

Fick iallafall vara hemma idag för att vila, eftersom jag får mer ont i magen när jag är i skolan. Så det känns skönt, och nu är det helg igen. Imorgon ska jag och mina nya flatmates Rebecka, Doni, Caroline, Jessica och eventuellt ännu en tjej ta en sväng och titta i the Westfield Mall. Det ska bli roligt. Hoppas att jag mår bättre då!

 

Så... de senaste dagarna har jag haft möten med den här welfare-kvinnan flera gånger, jag har pratat med EFs Stockholmskontor och jag har pratat med rektorn. Dom vill inte att jag ska sluta. ÄN. Och jag vet ju inte ens exakt VAD jag vill. Vill hem, vill inte hem. Finns olika anledningar till allt.

 

Nu har jag ju flyttat till ett annat boende iallafall, ovanför en bar/restaurang vid namn The Weir i Brentford. Vår värdmamma bjöd oss på middag igår nere i restaurangen och hon tog med sig en vän som hette Gary. Vet ni vad han arbetar med? Vill ni veta? Klart ni vill. Han är en tvättäkta och, vad jag förstod, en riktigt duktig modedesigner! Giorgio Armani, Calvin Klein, H&M och sådant där. Ja det var coolt det.

 

Annat jag gjort är att äta chips, kramat Grace(gosedjuret min bror gav mig), ätit på donken, tagit emot paket hemifrån och väntar på ett till, köpt Vogue, läst Vogue, ätit mars och tänkt så hjärnan är bränd.
Och ja, saknat min familj. Skönt att veta att de viktigaste delarna av den finns på min axel ♥♥♥♥♥♥♥♥